Tiden går.

Så var vi på årets sista stund och det är dags att lämna över stafettpinnen till Jonas. Året har varit omtumlande men otroligt berikande. Sara har vuxit till sig och både kryper och står.

Hon är ett otroligt socialt barn som gärna visar eller provar sina åtta fina tänder så fort hon får chansen. Dessutom älskar hon att bada!

Sara äter numera bara mat och älskar att prova nya smaker, lika gärna mat eller smörgås med olika pålägg som söta goda frukter och bär. Allt helt enkelt! Pepparkakor har det gått åt en del i advent, det är så gott att hennes blå ögon gnistrar av glädje.

Det här var årets julkort till släkt och vänner, vi kunde inte välja bara en bild så det blev de här två.
Julen firades på bästa vis på gården med släkten, särskilt roliga var kusinerna, tokroliga är de att leka med och det riktigt syns hur gärna Sara vill springa runt med dem och busa.  Snart så.









På juldagen kom farfar, farmor och farbror till gården också. Då var verkligen alla samlade! Många och mycket fina julklappar blev det. Tack allihop!

Krakow

Ahhh, en lång dag i saltgruvan avslutas med en kall  drink i panoramabaren på hotellet. 130 meter ner i gruvan åt vi en lunch med klassisk polsk mat. Det blev  koldolmar och degknyten som påminde om kroppkakor. Det behövdes verkligen efter den över 2 timmar långa guidningen genom alla vindlande gångar och imponerande salar. Gruvarbetarna har gjort helt fantastiska skulpturer där nere. Sara satt i famnen hela turen och tittade storögt på allt.

Tågresan dit bjöd på äventyr, Mathias hoppade snabbt av tåget och vi andra hann inte av utan blev kvar. Men snabbheten bedrar ibland visheten,  det var en station för tidigt som vår gode guide för dagen kastade sig av. Men i den heliga mobiltelefonens namn så löste det sig elegant. Vi möttes vid gruvan och påbörjade den långa vandringen neråt. Det var väldigt många trappsteg.

Igår var vi mest kulturella och promenerade runt i gamla delen av Krakow och gick runt i det stora slottet. Det är verkligen stort, mer som en egen medeltida stadsdel med ringmur.

Nu till en helt fantastisk detalj i resan, det är varmt här, ca 18 goa grader och skönt att flanera i bara skjortan. Det lockar inte att åka hem till det grå snöblask som vi lämnade.

Oktober

I kväll kom framtänderna! Inget gnäll, inga tårar, samma goa unge som vanligt.

De ser groteskt stora ut jämfört med hennes små tänder i underkäken, men det kanske ska vara så. Jag kommer drömma om barn med drag av kanin i natt!








Vår lilla tjej! Eller som vi nu säger 'lilla gah'. Första "ordet" kommer i alla tonfall, arg,  glad, frågande, gnälligt, busigt och befallande. Ibland ett ensamt -gah! men oftast ett -gah-gah-gah! Meningsbyggnad när den är som bäst då man är knappt åtta månader. Så det så.





Nu är det höst och kallt, självklart ska barnet ha en ny björndräkt att mysa i. Hon sover så skönt i sin gosiga dräkt, både inne på sängen i eftermiddagssolen och ute i vagnen på långa promenader. Här i korgen sitter hon när det inte passar att sitta på golvet, inte smiter leksakerna iväg så långt heller. Hon älskar att sitta och leka med sina saker, pyssla och plocka. Mysunge!  





Snälla Louise kom förbi och lämnade en fin present till Sara. En gungälg! Klar favorit bland leksakerna, hon blir så lycklig när hon får gunga och nästan sitta alldeles själv. (Hjälm?)
Tack, den kommer hon ha mycket roligt med!

Bilder från Lundaresan

Sara gottar sig i morgonsolen i Lund. Trygg med härliga kuddar runt omkring innan vi gav oss ut i vimlet och shoppade loss som bara vi girls kan!

Sara på bardisken på Hard Rock café i Köpenhamn. Hon mumsade en burk mat och jag fick en härlig latte med dessert. Sara gjorde succé med delfinsången, alla hörde henne och beundrade det söta lilla barnet. Dagen till ära hade hon teletubbiedräkten på. Mycket snyggt!

 
Hemma igen efter den långa tågresan. Lite god gröt och härligt tjejsnack om den spännande resan vid köksbordet, sedan sov vi sött båda två.

San Francisco

En veckas äventyr i San Francisco börjar nu närma sig sitt slut. Det har varit en späckad vecka med aktiviteter varje dag, ofta långt in på kvällen. Dagarna har fyllts med konferens-sessioner så att huvudet nu nästan är sprickfärdigt.

Kvällarna har oftast varit mer laid-back.

I tisdags var jag bjuden på gratis mat och öl av en firma vars produkter jag använder i jobbet. Jag hamnade i slang med ett par grabbar, och vi testade oss igenom en rad för mig nya ölsorter, medan maten levererades på fat som gick förbi. De hade även en liten frågetävling där jag lyckades pricka in så många rätt att jag vann en liten iPod Shuffle från Apple. Det var en helt fantastiskt trevlig kväll.

Oracle har som tradition att bjuda på rejäl fest med kändisartister vid sina så här stora konferenser. Man hyrde mer eller mindre hela Treasure Island mitt i SF-bukten, satte upp en stor utomhusscen och en inomhus. Sex band spelade under kvällen inklusive Black Eyed Peas och Don Henley. Maten var gratis, ölen var gratis, karusellerna var gratis, de typiska nöjesparksspelen var gratis. Helt tokigt. Det enda jobbiga var att man trängdes med 30'000 andra konferensdeltagare.

Nu återstår bara ett sista äventyr, att ta sig ut till flygplatsen mitt i natten, då mitt flyg går 05:40.

Pappa på drift!

Den här veckan är Jonas på konferens och vi girls är ensamma hemma. Vi passade på att ta ut svängarna lite, när katten är bort dansar girlsen på bardisken på Hard Rock cafe i Köpenhamn. Vi har haft riktigt roliga dagar i Lund, Den goda vännen har tagit väl hand om oss, upplåtit sin säng när vi girls frös på madrassen på golvet och låtit oss husera bäst vi velat.

Vi har shoppat lite, leksaker och lite kläder. Hon fick en speldosa som hon kan dra upp själv, hon älskar att dra i den söta, ulliga och rosa nallen så att melodin börjar spela igen. Hon börjar se samband och hon blir så himla lycklig när det fungerar. Den lilla fröken drar numera åttio i storlek!

Barnet har varit fantastiskt och tågresorna har gått utmärkt även om hemresan blev väldigt lång. Loket gick sönder fem minuter från Lund och där blev vi stående en god stund. När vi rullade in i Linköping var klockan över åtta och vi var båda trött och lite gnälliga.

Väl hemma vid porten sov lillfröken gott och jag bar upp packningen och barnet. En portion gröt ner i magen halvt i sömnen och så på med pyjamasen. Sedan stoppade jag om den lilla och pussade henne godnatt. Men det märkte hon nog inte. Då hade John Blund redan hämtat henne för drömmars äventyr.

Bilder kommer nästa vecka, tekniken är inte på min sida. Inte idag heller.

4 månader

Sara älskar ju att bada, vi packar väskan och går till simhallen så ofta vi får tillfälle. Hon är helt vild i vattnet och tycker att det är härligt att simma runt och prova alla olika leksaker och och pooler som finns.

Efter badet värmer vi oss i värmerummet, det är bara 50 grader varmt och lagom för att få upp temperaturen igen. Härliga dagar. Hemma igen blir det rejält med mat och så sover vi en stund tillsammans.

Livet är enkelt men roligt.




Idag är det fyra månader kvar, sedan är det byte på föräldrafronten. Mamman ska ut i världen och pappan ska hem till barnet.

Det är en blandad cocktail av känslor. Man vill vara på båda ställen, där ute i vuxenvärlden med sin enorma lekplats. Samtidigt nära Sara, alltid beredd att pussa henne i nacken och kramas riktigt nära. Se varje steg hon tar och hålla henne i handen. Få henne att känna sig riktigt välkommen in i varje ny dag.

Tiden känns så knapp, det går så fort. Nyss var hon en liten palt som kladdigt och blöt låg på min mage.

Bada, bada, bada

Idag har vi åter varit på simhallens babysim. De har förstått det här med barn, man måste kunna sätta ner sin lilla hjälte någonstans. I omklädningsrummet kan man sätta barnet i ett tomt skåp när man klär om själv, skåpen är lagom små för att det inte ska bli någon smäll om den lilla tippar. Sara klagade inte utan gillade att få egen kupé en stund.

Inne i duschrummet finns både barnstolar, liggdynor och balja med skön liggställning i. Riktigt barnvänligt och välvårdat. Men Sara satt som vanligt i mitt knä och vi duschade tillsammans.

34 härliga grader i vattnet och bara två andra bebisar där. Sara njöt som en fisk när hon simmade efter leksakerna som vräkts ut i vattnet, ca 200 flytande pryttlar i olika färger och former. Lätta att greppa och smaskiga att tugga på. Dessutom finns det stora flytande dynor i bassängen som man kan vila på en stund när man simmat sig trött. Det presenteras nya spännande utmaningar varje lektionstillfälle. Allt för att göra barnen vattenvana, säkra och känna glädje i vattnet.

Idag tränade vi på att hälla vatten ur små vattenkannor på barnens huvuden. För en van duschare som Sara så var det ingen större utmaning. Men det var roligt!

Sex månader!

Idag fyller vår lilla prinsessa sex månader och mycket har hänt i våra liv. Tillvaron har blivit många gånger rikare, oberäknelig och väldigt mycket roligare. Förr tittade man på väderprognosen för besked om lämplig aktivitet. Nu är det barnet som styr riktning på dagens innehåll, vädret hanteras med hjälp av kläder.

Den lillas dagsform är relativt stabil och hon är förnöjsam så länge man läser av henne och ger henne lagom mycket lek, äventyr och närhet.

Mat är viktigt också, än så länge så ska det helst vara tuttemjölk men gröt med fruktpuré går fint om det trugas. Helst ska skeden med gröt gallopera ett varv i luften, gnägga och stegra sig innan den djärvt kastar sig in i det lilla gapet. (man bör ha gott om tid när gröten serveras)

Vi har fått glädjen att lära känna en helt ny liten person. En flicka som är harmonisk, nyfiken och långt coolare än vi trodde en bebis kunde vara. Den lilla jubilaren tackar för de fina presenterna och hoppas att alla blev riktigt mätta på tårta.

Vi tackar gästerna för att ni kom och firade vår Sara!

Gröt.

Vi började traggla i det arma barnet gröt för några veckor sedan. Med varierande resultat, ibland tvävägrar hon och ibland går det ner tre-fyra skedar innan det tar tvärstopp. Inte läge att byta ut amningen helt än med andra ord. All annan mat som vi bjudit på har åkt retur fortare än en bränd katt.

Idag fick jag ett infall om att det kanske är gott med fruktpuré, vi hade en burk i kylen som nog borde ätits senast i går. Det brukar vara 'öppnad burk max tolv timmars förvaring'. Jag smakade på den och den smakade i stort sett som den gjorde från början. Lite mosad banan med sött äpple och en aning aprikos, inte så tokigt och ganska sött.

Något har mognat fram sedan i går när vi sist försökte, för den där burken slevades in och försvann ner i barnets mage. Fröken belönade mig med en purédoftande rap i ansiktet och tuffade nöjt iväg i sin gå-stol. Inte minsta knot, hon gapade och svalde utan att jag behövde leka in varje liten sked med ljudeffekter, trams och sång.

Det finns hopp, jag kanske slipper amma tills barnets 18-årsdag!

Härlig semester!

Vi har det gott här i utkanten av ryssvärmen. Lagom varmt, rejäla uppfriskande åskväder och där emellan strålande sol. Vi har gått på SPA, jag fick en bärnstensmassage. Mmm, superskönt!  Jonas fick 90 minuters thai-massage och kom leende lallande hem till hotellet.

Igår skrev vi om tändernas framfart, idag kom ytterligare framsteg. Det lilla barnet kan sitta upp själv!  I tio sekunder orkar hon hålla sig uppe, sedan tippar hon långsamt åt sidan, men hon kämpar in i det sista.

Vi glömde Saras solhatt häromdagen, men hittade en ny på en marknad. En ursöt grön broderad mössa, med paljetter, blev det!

Tänder

Igår kände mamman ett sting i tutten som inte varit där förut. Vi tog en titt och jajjemen, där sitter två små sylvassa gryn! Det lilla barnet har fått tänder! Sara blir mer och mer barn och allt mindre bebies nu. Men mat det vill hon inte äta, om det inte är farmors vaniljkräm eller grädde förstås...

Precis utanför vårt hotell ligger ett ställe som heter Soprano. De har jättesmaskiga glassar!

Lyxboende i Vilnius

Nu har vi efter fyra timmar i buss från Riga äntligen kommit till Vilnius. Som tre luffare med ryggsäckar och barnvagn klev vi in på det tjusiga hotellet.

En fantastisk ljusgård som reception var det som mötte oss. En hjälpsam kvinna tog hand om vår vagn då hotellet saknar hiss. Vårt rum ligger på tredje våningen, dit man tog sig via trappor klädda med fina mattor.

Det som möter oss i rummet är ett stort rum med en soffgrupp i skinn. Det går en trappa upp till sovrummet. Här nere finns även en stor garderob, en TV dold i ett skåp och en toalett.

Sovrummet har högt tak, med frilagda takbjälkar. Ett fönster i snedtaket visar ett gråmulet himlavalv, men det gör inget. En liten TV står behändigt framför den stora sängen. Men kanske bäst av allt: ett stort badrum! Vi har stort eget badkar, bidé och duschkabin.

Allt för det facila priset av 80€/natt!

Dop och tartor.

Sa dar ja, nu kunde jag fa fram sidan att skriva pa. Det ar inte sa latt nar allt star pa lattiska.

Det har blir bara en kort halsning till familjen, vannerna och intresserad.

Forst vill jag ta tillfallet i akt och tacka for en fantastisk dag som Saras dopdag blev! Tack alla ni som stottade, hjalpte till och gjorde dagen till en minnesvard fest! Tack Lisa for de fantastiska tartorna!

Idag har Sara och familjen flugit fran Sverige och vidare ut i varlden. Favorit i repris, vi akte till Lettland men kommer den har gangen att fortsatta var resa till Vilnius. Flygresan gick mycket bra, Sara sov och mumsade tutte precis som rekomenderat, hon verkar inte ha nagot problem med tryckutjamningen.

Dagen har vi spenderat i parker och pa uteserveringar, vi har njutit av de 30 grader varme som ar har. Sara har fatt en mycket sot solhatt och vi har vilat och samtalat.

Manga kramar allihop!

Bad och bus

Vi avnjuter vår första familjesemester och njuter av värme och sol. Vår lilla Spädis har fått en uv-dräkt och är otroligt söt i sin solhatt.

Det är nya upplevelser nästan varje dag. Vi har spenderatfyra dagar i segelbåt hos mormor och morfar och barnet roades av all härlig uppmärksamhet från kusiner, hundar och släktingar. Alltid fanns det någons knä attsitta i och gosa. Vättern var lite för kall för att bada i men Sara doppade sig upp till magen. Sedan drog hon resolut upp fötterna och glodde stint på mig. Ingen tvekan om att det var nog!

Jonas har snorklat och spanat efter kräftor och jag har mest suttit på båten och solat, några turer i gummibåten med korta bad kunde jag tillåta mig. Så länge jag ammar är kalla bad ingen bra idé. Morfar passade på att ta lite välförtjänt semester!

Annat än kalla bad blev det när vi sedan åkte ner till Småland. Här är sjön 25-26 grader varmt och

barnet badar gärna. Antingen i famnen eller sittandes i sanden med en hand som stöd. Sara har fått en badring med sits i, i början höll hon sig nog uppe i den med armarna för efter några minuter så orkade hon inte längre

utan försvann ner i ringen. Bara ögonen och hatten syntes över kanten. Det var en bit kvar till att få vatten i munnen men det såg för roligt ut. Vi har ett tåligt och välsignat barn...

Hon gillar vatten och sover som en stock efter bad på filten under svalkande trädkronor. Hon tittar upp i ljusspelet i lövverket, blir lite vindögd och så går ögonen ihop.

Annars är den bästa leken att träna sina små ben. Hon vill stå upp, så mycket hon orkar. Nu vill hon dessutom hoppa upp och ner. Så vi är ganska trött i armarna, men vi kommer hålla i tills barnet börjar knalla omkring för egen maskin.

Barnet badar även i baljan här ute i trägården. Ibland måste man ju helt enkelt tvätta sig ren.

Semester!

Det har förstås hänt en del sedan vi skrev senast. Sara har varit ute på camping på Torpön. Jonas och Anders paddlade och jag och barnet tog en 12 km lång promenad runt öns södra halva. Vi bodde på campingen, vi har ju alltid gillat det här med friluftsliv men den här gången var det några saker som obönhörligen hade förändrats från forma tiders tältande vid lägerelden.

Sak 1. Grill från Biltema.
Sak 2. Boende i stuga.
Sak3. W-Lan och tre datorer i packningen.
Men det är inget fel med lite civiliserad bekvämlighet och gott bryggkaffe i vildmarken.


Det var en mycket trevlig helg med besök av mormor och morfar och kusin Julia. Julia är en stor idol för vår Sara och Julia har en stor famn med omsorg i gengäld.

Vi kom hem på söndagen, packade om våra väskor för att på måndagen sätta oss på anslutningsbussen till frihamnen i Stockholm. Emma och Alice, en annan mamma med dotter i samma ålder som Sara var nu vårt ressällskap på barnets första utlandsresa. Passen i handen

























och fram till check-in-disken, -till Riga tack! Därifrån rullade vi på båten med våra vagnar. Phu! Allt gick lätt och smidigt och bussbolaget lovade att förvara barnets bilstolar tills vi kom hem. Annars hade det blivit bökigt. Barnen var underbara och tyckte båten var fantastisk fin med alla små lampor, speglar och glittrande bardiskar. Flickorna tittade hänfört tills det blev fullt i den lilla mottagningsbanken och båda barnen somnade. Då delade vi mammor på en flaska bubbligt vin på 20 ml...sedan var vi också helt utmattade och somnade.

Vi besåg Riga under några dagar, bodde på fint hotell och sov gudomligt skönt den natten. Vi försov oss alla fyra! Men vi hann till den härliga frukostbuffén ändå. Dagen blev lång nog ändå och med trötta fötter hastade vi på båten hemåt igen framåt kvällen. Den här gången var vi fysiskt utmattade av allt gående och barnen njöt av att vi satt i hytten och småpratade. De är små flockdjur de där små. Gärna äventyr men flocken måste samlas efteråt!

Hemresan i bussen blev stillsam, Sara sov hela vägen och vaknade inte förrän vi rullade in i Linköping. Då var hon både var hungrig, våt och varm. Väl hemma låg hon i min famn och gonade sig på amningskudden resten av dagen. Tyst närhet och stilla glädje att få umgås mor och barn efter ett spännande äventyr. Tack Emma och Alice för en lyckad första resa med våra barn!


















Midsommar firade vi i Småland hos farmor och farfar. Barnet blev snabbt vant vid att sitta i centrum och alltid vara i någons famn och trivdes storligen med detta. Vi latade oss, lät farmor och farfar ta hand om oss och gjorde inte många knop utan njöt av skog, god mat och att få vara tillsammans som familj. Man kan väl säga att barnet tyckte att det var lite knapert med uppmärksamhet när vi kommit hem och pappan åkt till jobbet. Det tog några dagar innan hon började kunna underhålla sig själv igen.

Det bästa hon vet just nu är att sitta i mammas famn och få långa kramar, då är livet alldeles härligt och alldeles underbart.

Babysim

Rapport från bassängen: Sara och jag knallade ner mot simhallen där dropin babysim utlovades. I kassan möts vi av en skylt som säger att babysimmet tilldrar sig mellan 9-12 på tisdagar. Men i egenskap av gammal kändis så får vi ändå tillgång till bassängen. Sicken bonus att få en egen stund med barnet så här första försöket, det gjorde mig lite mindre nervös. Man vill ju inte traumatisera barnet så här tidigt så att säga!

Vagnen lämnar man i foajén. Likt en mula baxar man in alla pinaler och barnet till ett skåp som kräver en 10-krona för att låsa. Jag hittade inget skötbord men det finns kanske någonstans. Sara stassades om på en handduk på golvet till den snygga baddräkten som syns på bilden. Jag klädde om som vanligt.

Sedan skulle det duschas vilket gjordes med barnet i famnen och min rygg mot de hårda vattenstrålarna, så kunde vattnet sippra försiktigt över prinsessans ömtåliga hud. Så här långt visar barnet total tillit till sin mor som börjar bli lite skeptisk till projektet då duschutrymmet är totalt barnfientligt. Det finns ingenstans att lägga ner barn som känns säkert. Kakel är kallt, halt och fullt med bakterier och vårtvirus.

Men väl i bassängen så går det finfint. Sara sitter förnöjt i min famn och låter sig doppas ända till halsen. Vi går runt i vattnet och vattnet får sig en rejäl omgång av frökens små fötter. Jag gungade henne fram och tillbaka och det var varmt och skönt i det 34-gradiga vattnet.

Vi lämnade bassängen efter 25 minuter och gjorde snabbvisit i duschen. Väl hemma blev det omfattande sanering i baljan för att undvika att bli sjuka, tvål, miniderm (hudkräm för bebisar) och nya kläder. En sammantaget härlig upplevelse av vatten i lite större skalan än badbaljan hemma.

Ersättning

Idag har vi till slut introducerat mjölkersättning för Sara, detta har nog blivit av nöden tvunget. Sara vill ha allt mer mat, men produktionen hos mamman tycks inte eskalera. I alla fall inte just nu. Så lösningen blev en miniliten nappflaska och så 50 ml ljummen NAN som test.

Vi droppade med största spänning lite NAN i munnen på henne för att se hur hon skulle reagera. Det blev ingen reaktion mer än att hon joxade lite med tungan. Så nappflaskan sattes till läpparna och vi gjorde sugrörelser med våra munnar för att hon skulle fatta vad som behövdes från hennes sida.

Skillnaden med flaskan är att det självmant rinner och suger man på den kommer det en flod. Så för henne blev det en kaskad med mjölk in i munnen, den kom ut igen, via mungiporna med barnet hostade och kämpade för att få luft. Och så där höll det på.

Men övning ger färdighet och när vi tränade andra gången idag så gick det lite bättre, blev lite mindre som rann utanför och Sara fick i sig ca 25 ml, resten lekte hon ut ur munnen. Hennes mage verkar tåla flaskmjölken fint och hon var lätt att söva i kväll.

Jonas, familjens partyanimal, är på fest men jag och Sara är hemma och gonar oss. Många berättar om den stora tröttheten som kommer efter några månader, jag vet inte om det är den eller om den återstår men idag när jag var på Maxi så blev jag så trött att chipshyllan såg inbjudande ut att krypa upp i och sova en stund. Kanske gick luften ur lite då flaskmatningen verkar kunna fungera och jag skulle kunna få sova ut en natt eller gå på bio utan att känna kravet att rusa hem för att amma. Det öppnar ju oändliga vidder av frihet!

Grillpremiär och ikea

Sara har deltagit i sin första grillafton, vi var nio tappra själar som samlades i Vallaskogen. Med kalla och stela fingrar värmde vi på våra korvar och folieknyten och mumsade i oss. Sara luktade skogsbrand efteråt men var nöjd med äventyret.
Så här glad var Sara efter en tur till Ikea igår. En fin tygkanin fick följa med oss hem. (Och en mobil till vaggan och ett babygym.) Som vanligt satt hon i selen och kunde spana in utbudet av möbler och hålla koll på folket omkring. Efter ett halvt varv, dvs vägen till barnavdelningen var det fullt i det lilla huvudet och hon somnade. Ungefär samma procedur på Maxi, lagom till mejerihyllorna hade hon sett nog och slocknade.

Jonas monterade ihop gymmet, vi placerade Sara under alla hängande figurer och inväntade resultat. Hon klippte till en stor boll som hängde på lagom avstånd, den skramlade och hon glodde stint på den. Klippte till igen. Samma sak. Sedan skulle den visas till sin plats i rangordningen, hon skällde på den, lappade till den hårt och talade i stränga ordalag i långa monologer.

Men idag är de vänner och Sara buffar vänligt och talar snällt till den.

Jag är så nyfiken på vad det är hon upplever.

Fredag och vardagsbilder

Sara skrattar lyckligt för att det är så skönt att ligga med rumpan bar på kudden i eftermiddagssolen. Hon har börjat röra sig till musik och studerar mammas och pappas dans med största förtjusning.
Pappa och Sara följer slutspelet tillsammans innan nattningen.

Eftermiddagslur

Så här gott sover man efter en hel dag ute i friska luften! Vi har spenderat dagen ute, handlat lite kläder och suttit i trägårdsföreningen och låtit solen värma oss. Sara sov mest, jag åt 1500 gram vindruvor. Det här med att vara föräldraledig är kanske ingen semester, men så himla tokigt tycker jag minsann inte att det är.

Bilder från påsken och dagsrapport

Vi hälsade på en av mammas vänner som Sara trivdes bra hos. Vi fick chokladkaka och kaffe.
På promenad med familjen för att skaka ner påskmaten. Vi gick till till "åna", Sara åkte i selen. Kajsa är med och lunkar efter.
Vår fina kusinprinsessa på sin fyraårsdag!

I går var vi ute i det härliga vädret nästan hela dagen, Sara sov middag i sin vagn på Jessicas terrass och Camilla vallade oss i flera timmar på stigarna i skogen under eftermiddagen. Det är styrketräning att dra vagnen genom blöt flis och lera. Sara älskar att ligga i vagnen och titta upp på himlen och trädkronorna. Hon gillar inte alls när sufletten är uppfälld och döljer omvärlden. Men ibland är mamma hård och fäller upp ändå för att solen inte ska grilla barnet. Världen har börjat utforskas, om än på lite avvaktande håll. Det ska bli så roligt att visa henne djuren i Valla framåt våren!

Många avbrott under natten. Hon har tillväxtfas och har ätit så mycket att tuttarna idag hänger och ser så där lite molokna och trötta ut.

Måndag

Nu är Sara sju veckor och två dagar. Det har blivit vår, världen en prinsessa rikare och vi har blivit föräldrar. Just idag har jag dragit vagnen över varenda kullersten i sta'n med en vrålande vilde i vagnen, till slut släppte det onda i magen och det lilla änglabarnet somnade efter en lång och ljudlig fis. Som förälder till barnet blir man stolt och imponerad av allt den lilla ängeln presterar...

Nyheten för dagen är att Sara har börjat jollra! Hon pratar och pratar, flinar entusiastiskt och avslutar sina monologer med lyckliga små vrål av triumf.

Än så länge är det bara roligt med alla ljud som kommer från den lilla damen.

Sara är lugnare på kvällarna nu. Vi ändrade lite på rutinerna här. Nu sover hon i egen vagga hela natten och vaknar framåt morgonen och är hungrig och vill ha ny blöja. Föräldrarna får på så vis både lite egen tid och sova gott på natten!

Härligt!

Lördag

Här är det lördagsmorgon, Sara fick en slurk mat och ny blöja runt sju.

Sedan dess har det rått stillhet över hemmet. Det lilla barnet sover, jag dricker kaffe och har tagit en lång varm dusch.

Idag ska vi gå till påskmarknaden i gamla Linköping och fika med tant Camilla. Jag tycker det är mysigt med marknader men jag hittar sällan något som jag vill ha med mig hem.

Det känns nästan lite overkligt att det kan vara så här lugnt. Att gå in i den här livstakten har varit en spännande vandring, jag som alltid farit fram som en raket. Kastat av mig täcket på morgonen, hällt i mig kaffet och dragit ut och gjort en massa saker.

Nu sitter jag på sängkanten och tittar på ett sovande litet knyte och njuter av ljudet av varje litet andetag hon tar. Att ett litet bebisansikte kan ha så många nyanser och uttryck...

BVC

Idag har vi varit på BVC, dit går vi en gång i veckan och mäter Sara och får frågor som är relevanta för just den veckan i Saras utveckling. Personalen är trevlig och snälla och påpekar saker som nyblivna föräldrar inte har en aning om. Där kan man också gå på öppna förskolan som är ett jättebra ställe för mammor att träffas och jämföra sina telningar och berätta mer eller mindre läskiga skräckhistorier. Små barn kan utbyta bakterier, virus och trimma immunförsvaret.

Dagens mätresultat på BVC har gett upphov till en del funderingar hos mamman. Hur många liter bröstmjölk krävs det för att en tre veckors bebis ska växa 400 gram på sju dagar? Drygt 400 gram!

Hur många Snickers motsvarar det för mamman att sätta i sig?

Sara har sista dagarna haft lite strama kläder som varit lite svåra att få på och knäppa. Nu är första storlekarna i kläder absolut för små och vi byter garderoben från 50-56 mot 62-68. Jätteroligt för i de storlekarna har vi massor av jättefina kläder! Tack alla som bidragit!

//Mamman

Känsel och syn

Vår söta Sara ser allt mer av tillvaron. Nyfödda ser några decimeter, synen utvecklas sedan under de första levnadsåren och barnet har fullgod syn vid ca fyra års ålder. Just nu är ansikten spännande att studera, hon tittar djupt i andras ögon och provar små leenden. Eller skrynklar ihop ansiktet i förberedelse för ett avgrundsvrål. Vilket det blir ska man nog inte ta personligt, det tycks vara slumpen som avgör vilket det blir.

Känseln är fullgod när barnet föds men kopplingen mellan hand och upplevelse kommer de första veckorna. Hon gillar att klappa försiktigt på hud, hon stryker så lätt med handen och den lilla hjärnan jobbar på högvarv för att processa intrycket. Gosefilten är också en favorit, den får dock lite mer hårdhänt behandling. Hon klämmer och drar i den, blänger argt när den kommer i ögonhöjd och skäller på den när den inte uppför sig.

Den vanligaste frågan man får som nybliven förälder är - Får ni sova? Svaret är ja. Sara sover bra på nätterna, vi tar upp henne en eller två gånger per natt. Då myser vi i soffan, ammar och byter på henne. Proceduren tar en knapp timme, sedan sover hon djupt igen. Sista nätterna har hon smugit över sin lilla hand och lagt den i min för lite närhet, annars ligger hon under sitt eget täcke och sover sött. Vi vaknar tillsammans och gör morgon enligt ett utarbetat schema så att båda får bli både mätta och rena. Vi har det mysigt och njuter av tillvaron.

På kvällen kommer pappa hem, då blir det extra härligt att vara bebis här. Det finns alltid ett knä att sitta i, alltid någon som har tid att mysa och så pratas det mer. Samtal är spännande att lyssna på, det ger lugn och Sara somnar ofta när vi äter kvällsmat. Det är ett underbart litet barn vi har välsignats med.

En helt vanlig tisdag

Ta vara på tiden! Det är vad vi oftast på får höra som nyblivna föräldrar och det försöker vi göra. Dagarna är kanske inte så fyllda med aktiviteter som Jonas och jag brukar ha men det händer ändå mycket. Mycket mys och gos med Sara och varje dag utvecklas hon lite och hon visar nya sidor. Dagarna fylls med pyssel hemma, promenader och besök. Det är mycket nytt för nya föräldrar och vi lär oss. Vi är mycket tacksamma för alla som är snälla och svarar på våra mer eller mindre relevanta frågor.

Idag har hon börjat dra på munnen när man busar med hennes små ansiktsdrag. Pilla lite på hakan och så dutta lite på näsan samtidigt som man sjunger. Pilli-pilli.....Dutt! Det blir bara roligare för var gång man gör det tydligen. Barn gillar repetition och när man är drygt två veckor så räcker det med två ord i upprepning ihop med beröring för att vara roande. Och jag skrattar också, mest för att hon är så vansinnigt söt när hon ler.

Våren har kommit till Linköping och vi tar långa promenader varje dag, det är otroligt skönt att känna kroppen komma tillbaka till sin vanliga form. Sara ligger i vagnen och plirar med stora ögon på allt som rör sig förbi. Eller sover, det ser så skönt ut när det barnet ligger nerbäddat, klipper lite med ögonen och somnar in. Hon har det nog ganska bra så här inledningsvis i livet.

Ängel

I helgen var vi hos farmor och farfar i Oskarshamn, på schemat stod begravning av Henrik Bergvall. Det var gammelfarfar som vi förlorade några veckor innan Sara kom. Släkten fick träffa Sara och se hennes söta lilla ansikte. Sara sov i sin fina nya säng som farfar och farmor köpt åt henne, en vit rejäl spjälsäng. Vi hälsade på gammelfarmor som sken som en sol när Sara låg i hennes famn. Fyra generationer Bergvall samlade!

Vår lilla Sara är helt underbar. Hon talar om vad hon vill och behöver och är glad och förnöjd när hon har oss samlade omkring sig, oavsett om vi tittar på OS, internetar eller pratar. Hennes ideala värld är just nu är att ligga på gosiga dynan mitt i bland oss eller i någons knä. Om vi dessutom sjunger för henne så är hon helt salig.

Hon vill gärna sova i stora sängen men det går bra med egna vaggan också. Jag sover lite bättre när jag inte har en bebis som letar mat och ligger klistrad vid min sida. Men det är bra gosigt att ligga mage mot mage och känna hennes lugna djupa andetag. Men natten är lång, man kan få lite av både djupsömn och Sara-gos. Livet som förälder! :-)

En liten tös blev det!

Idag klockan 15:21 kom världens sötaste tös till världen. Förlossningen gick väldigt bra, och ut kom en stor tjej på 3,9 kg och 53 cm.

Flickan och Sofia mår bara bra. Jag är lite medtagen men stod på benen hela vägen och fick klippa navelsträngen.

I snökaoset kändes det dumt att sätta sig i bilen. Istället tog vi den korta promenaden till US. Det tog inte så lång tid trots all snö, men det blev flera stopp när värkarna tog i. Sofias är så fantastiskt stark och hon ville verkligen gå.

Varierande.

I går var en helt fantastisk dag, jag vaknade pigg och stark. Åt fruksot och satte av ut för en uppfriskande promenad. Efter en mumsig lunch så sydde jag klart värmekudden till pappa. Jag är pinsamt nöjd med tyget jag hittade, grått lin tyg med söta älgar på. Passar pappa perfekt, tycker jag. Där efter kom mamma och hämtade och vi spenderade några trevliga timmar på Tornby, handlade blommor, babykläder, mat och pratade. Hon skjutsade snällt hem mig och sedan var energin för den dagen ganska slut. Men självklart följde jag Anjas väg mot bronset! Vilken tjej det är, jag är så imponerad.

Natten kom, plötsligt kom oro i kroppen, värkar som höll mig vaken och skinnet kliade. När Jonas vid 06.00 gick upp var jag helt slut och monster-hungrig. Tog en dusch och skrubbade hela mig, var lite röd efteråt och skinnet såg liksom lite bränt ut. Sedan fick jag en skål fil och musli, därefter gick jag och la mig igen. Och somnade, varför sover man så otroligt mycket bättre på förmiddagen? Telefonen ringde och väckte mig framåt elva, ett mycket trevligt samtal som fick mig på gott humör även denna dag.

Idag ska jag sy, har ett par idéer som jag skulle vilja prova. Men först ska jag ta en promenad, har laddat mp3-spelaren men bra och ny musik, målat om naglarna till en Barbierosa ton och sminkat mig noga. Man blir faktiskt piggare om man ser lite fin ut!

I kväll kommer en väninna och sjunger Singstar med mig. Vansinnigt roligt! Kom gärna och prova och utmana mig vid tillfälle!

Torsdag och pigg

Idag strålar solen och temperaturen är perfekt. Det droppar från taken och alla fina istappar glittrar i solljuset. Jag har tagit en lång och relativt rask promenad.

Kroppen är pigg och känns stark. Inte ont någonstans. Det är märkligt men när man får upp ångan så kan jag i stort sett glömma bort att jag är gravid och beräknas föda om två dagar. Med Destinys child i lurarna så kan det till och med smyga in lite små danssteg men jag försöker hålla emot, det ser faktiskt lite udda ut och jag vill ju inte att ni ska behöva skämmas för mig!

Var lite kall om rumpan när jag kom hem men det var helt klart värt nästan två timmar i solen. Nu sitter jag på min goa värmekudde och återfår känseln i det bakre hullet.

Söndag, vecka 40

Söndag kväll och vi blivande föräldrar sitter i varsitt hörn av lägenheten och funderar på hur det här med profylaxen ska gå till. Vi har tränat för första gången tillsammans i kväll. Jag flåsade, Jonas flåsade och klappade mig enligt instruktioner på ryggen. Resultatet blev inte helt lyckat. Jag blev yr och nästan svimmade, sedan mådde jag illa. Det kan inte rimligen vara rätt?

I övrigt så tycker vi båda att det blir bättre för var dag. Jag är rörligare igen, jag kunde till och med klippa tånaglarna idag! Dessutom tog jag en rask promenad i skogen i snön, en timme som bara kändes uppfriskande och härligt full av energi. Jag vet att jag börjar bli ensam om den här tanken men jag välkomnar den snö som är på väg kommande vecka. Det är härligt vackert.

Jag njuter verkligen av skogen och att kunna promenera i dagsljuset. Fantastiskt skönt att kunna vila när tröttheten kommer. Bebisen sover gott när jag pulsar i snön, däremot sover den inte så mycket på nätterna längre. Det är trångt i magen och den tränar sina små muskler med sparkar, tryck och knölande.

Det är i stort sett bara mysigt.

Fredag

Vi brukar ju skriva här när vi är ute på resa eller andra större händelser, men icke så den här gången. Det här inlägget och kommande kommer bara handla om vardagen som blivande småbarnsföräldrar. Vårt barn beräknas komma den 13 februari och det är ett efterlängtat datum. Men som det står i det mesta i litteraturväg i ämnet, det är sällan som det blir just det datumet. Min mor gick över tiden med god marginal och som förstföderska så är det vanligt. Men vi längtar efter att få träffa vår bebis och jag längtar efter att få se vem det är!

Har gått på min föräldraledighet sedan i onsdags och "trippar av" jobbet. En ganska absurd känsla att veta att man inte ska jobba mer på elva månader. Släpper jobbet lite mer för varje dag, insikten jag fått är hur otroligt mycket som kretsat kring jobbet och allt som händer där. Hjärnan har inte haft så mycket att fundera på i övrigt. Drömmarna har handlat om jobb, tankarna har alltid haft ett bevakande öga och känslorna har styrts för att fungera så bra som möjligt på jobbet. Men detta håller på att bytas ut, ofta får jag mota ut tankarna (hjärnspökena) med milt våld men det går i alla fall framåt om än ganska vingligt. Jag hade nog behövt lite mer stöd sista månaderna på jobbet, hormonerna gör att man blir otroligt känslosam och huden är så tunn som rispapper. Självkänslan höll inte riktigt ihop på slutet. Men det gick nog ganska bra ändå.

Massa tankar som virvlar runt, fantasier om hur roligt det kommer att bli och oro för att något ska gå fel. Folk är inte så himla snälla alla gånger, förstår inte varför alla måste komma med sina pekpinnar om hur det ska gå till. Tips och råd är helt ok, men många berättar den "enda" sanningen om förlossning, barn, barnmorskor och vad man ska och inte ska så blir jag helt allergisk. Mina gravida eller nyförlösta väninnor är underbara bollplank i allt nytt och förvirrat. Mycket te i varandras soffor blir det och mail med de lite mer avlägsna. Tack Gud för facebook. Jag njuter av processen, låter mig flyta med och mogna i det nya.

Datumet närmar sig, idag är det två veckor kvar till utsatt tid. Tränar min profylax-andning, jag vet inte om det hjälper men jag tänker inte chansa och sedan ligga där på förlossningen och inte ens kunna det. Det är inte den typen av vardags-edge jag är sugen på just nu. Men vaggan är på plats, badrummet preparerat för bebisvård och jag växer lite om magen för var dag. Ser ut som en sträckgubbe med mage. Vikten har ökat, nu har jag lagt på mig sju kilo totalt vilket är lite för lite men jag har utökat dieten, från apelsin och alla annan frukt till apelsiner, all frukt som jag kommer åt och kexchoklad. Jag ska minsann få till lite vaderande fett så att jag kan mata min bebis med hälsosam och fet mjölk.