En liten tös blev det!

Idag klockan 15:21 kom världens sötaste tös till världen. Förlossningen gick väldigt bra, och ut kom en stor tjej på 3,9 kg och 53 cm.

Flickan och Sofia mår bara bra. Jag är lite medtagen men stod på benen hela vägen och fick klippa navelsträngen.

I snökaoset kändes det dumt att sätta sig i bilen. Istället tog vi den korta promenaden till US. Det tog inte så lång tid trots all snö, men det blev flera stopp när värkarna tog i. Sofias är så fantastiskt stark och hon ville verkligen gå.

Varierande.

I går var en helt fantastisk dag, jag vaknade pigg och stark. Åt fruksot och satte av ut för en uppfriskande promenad. Efter en mumsig lunch så sydde jag klart värmekudden till pappa. Jag är pinsamt nöjd med tyget jag hittade, grått lin tyg med söta älgar på. Passar pappa perfekt, tycker jag. Där efter kom mamma och hämtade och vi spenderade några trevliga timmar på Tornby, handlade blommor, babykläder, mat och pratade. Hon skjutsade snällt hem mig och sedan var energin för den dagen ganska slut. Men självklart följde jag Anjas väg mot bronset! Vilken tjej det är, jag är så imponerad.

Natten kom, plötsligt kom oro i kroppen, värkar som höll mig vaken och skinnet kliade. När Jonas vid 06.00 gick upp var jag helt slut och monster-hungrig. Tog en dusch och skrubbade hela mig, var lite röd efteråt och skinnet såg liksom lite bränt ut. Sedan fick jag en skål fil och musli, därefter gick jag och la mig igen. Och somnade, varför sover man så otroligt mycket bättre på förmiddagen? Telefonen ringde och väckte mig framåt elva, ett mycket trevligt samtal som fick mig på gott humör även denna dag.

Idag ska jag sy, har ett par idéer som jag skulle vilja prova. Men först ska jag ta en promenad, har laddat mp3-spelaren men bra och ny musik, målat om naglarna till en Barbierosa ton och sminkat mig noga. Man blir faktiskt piggare om man ser lite fin ut!

I kväll kommer en väninna och sjunger Singstar med mig. Vansinnigt roligt! Kom gärna och prova och utmana mig vid tillfälle!

Torsdag och pigg

Idag strålar solen och temperaturen är perfekt. Det droppar från taken och alla fina istappar glittrar i solljuset. Jag har tagit en lång och relativt rask promenad.

Kroppen är pigg och känns stark. Inte ont någonstans. Det är märkligt men när man får upp ångan så kan jag i stort sett glömma bort att jag är gravid och beräknas föda om två dagar. Med Destinys child i lurarna så kan det till och med smyga in lite små danssteg men jag försöker hålla emot, det ser faktiskt lite udda ut och jag vill ju inte att ni ska behöva skämmas för mig!

Var lite kall om rumpan när jag kom hem men det var helt klart värt nästan två timmar i solen. Nu sitter jag på min goa värmekudde och återfår känseln i det bakre hullet.

Söndag, vecka 40

Söndag kväll och vi blivande föräldrar sitter i varsitt hörn av lägenheten och funderar på hur det här med profylaxen ska gå till. Vi har tränat för första gången tillsammans i kväll. Jag flåsade, Jonas flåsade och klappade mig enligt instruktioner på ryggen. Resultatet blev inte helt lyckat. Jag blev yr och nästan svimmade, sedan mådde jag illa. Det kan inte rimligen vara rätt?

I övrigt så tycker vi båda att det blir bättre för var dag. Jag är rörligare igen, jag kunde till och med klippa tånaglarna idag! Dessutom tog jag en rask promenad i skogen i snön, en timme som bara kändes uppfriskande och härligt full av energi. Jag vet att jag börjar bli ensam om den här tanken men jag välkomnar den snö som är på väg kommande vecka. Det är härligt vackert.

Jag njuter verkligen av skogen och att kunna promenera i dagsljuset. Fantastiskt skönt att kunna vila när tröttheten kommer. Bebisen sover gott när jag pulsar i snön, däremot sover den inte så mycket på nätterna längre. Det är trångt i magen och den tränar sina små muskler med sparkar, tryck och knölande.

Det är i stort sett bara mysigt.